Droger

Kauhistunut ilme tytöllä

Syftet med narkotikalagstiftningen är att förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av narkotiska medel. Mera information om narkotikalagstiftningen hittar du här: http://www.paihdelinkki.fi/pikatieto/huumeet-ja-laki

Till många narkotiska preparat ansluter sig en stor risk för överdosering. Kroppen reagerar på olika sätt vid olika typer av substanser. Heroin och övriga opiater samt lugnande medel bromsar upp livsfunktionerna, vilket till och med kan leda till att andningen förlamas. Kokain och amfetamin kan vid överdosering vålla bland annat kramper eller hjärtattack. Överdoser av kokain kan orsaka förhöjd inre kroppstemperatur, som kan orsaka hjärnskador och leda till döden.

Att använda droger intravenöst är speciellt riskabelt. Ohygieniska injiceringsinstrument och -sätt samt orena preparat skadar kroppen och orsakar infektioner. Personer som använder gemensamma nålar löper risk för att bli smittade av virussjukdomar, såsom AIDS och hepatit B eller C.

DE VANLIGASTE DROGERNA

CANNABIS

Cannabis är det mest allmänt använda narkotiska ämnet i Finland. Användningen av cannabis kan orsaka omedelbara hälsomässiga skador bland dem som experimenterar med eller sporadiskt använder substansen.   Cannabis påverkar i synnerhet hjärnan samt lung- och könscellerna. Cannabis stärker effekterna av andra berusningsmedel.  Inlärningsförmågan och minnesfunktionerna kan försvagas till följd av riklig cannabisanvändning. Användning av cannabis kan försämra ungdomarnas skolframgång och vuxnas möjligheter att klara sig i sådana arbetsuppgifter som kräver en god intellektuell prestationsnivå.

Cannabis försämrar uppmärksamheten och reaktionsförmågan. Användning av cannabis ökar risken för olyckor, till exempel i trafiken. Cannabis ökar risken för bland annat depression och psykos, i synnerhet om personen har ärftligt anlag för psykiska störningar.

OPIATER

Bruket av opiater – i synnerhet buprenorfin och vissa smärtläkemedel – har ökat i Finland under de senaste åren. Opiaterna har en förlamande verkan på det centrala nervsystemet.  Även små mängder andra preparat som förlamar centrala nervsystemet (alkohol eller bensodiazepiner) kan tillsammans med opiater vara livsfarliga. Många upplever att abstinens från opiater är synnerligen besvärlig – symtomen är illamående, feber, darrningar, smärtor, kramper, svettning och frossa. Vid regelbundet missbruk av opiater kan abstinenssymtomen komma redan efter några timmar från den sista dosen. Som värst är symtomen efter 2-3 dygn.

LÄKEMEDEL

Med missbruk av läkemedel avser man vanligtvis att man använder lugnande medel eller andra läkemedel i avsikt att bli berusad. De vanligaste läkemedlen som missbrukas förutom opiatbaserade läkemedel är bensodiazepiner. Läkemedlen används ofta i kombination med alkohol eller någon annan drog. Läkemedelsmissbruk utgör ofta en del av problematiken med blandmissbruk. Abstinensbesvären av bensodiazepiner kan vara synnerligen kraftiga.  Att dagligen använda dessa läkemedel i berusningssyfte kan också ge upphov till abstinenssymtom under användningstiden. Om man plötsligt avbryter bruket av bensodiazepiner kan följden vara svåra abstinenssymtom, bland annat kramper och medvetslöshet.

Om du känner att du behöver få stöd till rusmedelsfrihet, ta kontakt med Klaara.

På andra ställen på webben